Drottningen, solsken och ömma fötter...

Den här helgen har varit väldigt omväxlande. Från att dras med av ett kollektivt lyckorus i en hysterrisk folkmassa, till total avslappning på stranden, till irritation och nedstämdhet, till att för tillfället vara ganska neutral.. Men vi börjar i rätt ordning:

I går så var det alltså så att den engelska drottningen skulle komma till Perth och runt kl 11 så skulle hon åka kortege på gatorna i Perth och vi och måånga andra skulle givetvis se henne! Efter lite allmän förvirring från vår sida om var vi skulle ta vägen så hittade vi till slut en ganska bra plats, ganska när staketet som höll folket ur vägen. Vi väntade där en stund bland en massa andra människor, men plötsligt så ser vi att en polisbil närmar sig och en hel karavan av bilar åker förbi. Och vi såg henne! Vinkandes den kungliga vinkningen (vifta lite fint på handleden..)! Jag har en film på det hela här nedan. Vi (jag?) såg henna dock bättre än man ser på filmen, men man kan ana henne (hennes hand) i baksätet på den svarta Land Rovern (filmen är något kortad för att kunna laddas upp inom McDonalds 50MB kvot).

Det var kul när hon kom, man drogs verkligen med av folket och jag vinkade (såklart!) till drottningen! Hihi!

Efter det så gick vi till en närliggande park och lyssnade på tal (på en LED-skärm, stora scenen i parken intill), bl.a. av drottningen, och sen när hon skulle åka iväg igen (till flygplatsen och hem till London) så ställde vi oss vid staketet igen och blev en del av den glada massan. Sen var det dags för barbecue, ”The Big Aussie Barbecue” närmare bestämt! Det var en barbecue som staden ordnat för alla besökare, så i en massa olika tält utspritt längs med vattnet grillades tusentals korvar som sen blev upppätna av tusentals CHOGM besökare. Två dollar kostade det och allt gick till välgörenhet!

  Efter att vi ätit tog vi beslutet att åka till Cottesloe Beach (gratis), så där spenderade vi hela eftermiddagen. Sköönt...

Grill på gång...

Dagens lunch!

Idag har vårt enda stora projekt varit att hitta ett nytt hostel inför den kommande veckan. Det vi bor på nu är lite för dyrt ($30 per natt), så vi gav oss ut på jakt! Helst ville vi bo på ett ställe där vi kunde jobba för accomodation, alltså man städar, sitter i receptionen eller gör någon annan syssla på hostelet och får därmed bo gratis. Men efter att ha besökt runt tjugo (!) olika hostel runtom i Perth (vi hade en lista på nästan alla i Perth och vi bockade av nästan allihop...), så fick vi trötta och hungriga konstatera att det inte fanns möjlighet till det någonstans. Vi var ute och gick, i värmen, i typ 3-4 tim. Sen åt vi billig pizza från Coles (3 för $10 :P men gott!) och bestämde oss för att gå tillbaka till det billigaste av de hostel vi var på och bokade det för en vecka. Så $154 kommer det att kosta i boende att vara strandad i Perth en vecka! Surt, men det är någonting man får ta. Ingenting är gratis måste jag börja intala mig. Ingenting är gratis! Inget! Nu är jag trött ochina fötter värker av allt gående, men den värsta surmnulenheten och irritationen har nog lagt sig och ersätts av en känsla av lättnad att boendet ändå är ordnat. Vi sparar ju ändå $56 på att flytta härifrån, från Governor Robinson's. Det är alltid nåt!
  Hostelet vi ska bo på heter Aberdeen Lodge och är väl inte direkt stans bästa.. Det ligger på värsta partygatan i Northbridge, mittemot det mest högljudda stället (gick förbi där en kväll... den volymen alltså... har inte hört något liknande!) och köket, toaletterna och duscharna är väl kanske inte de fräschaste. Men det är sånt man kan överleva! Jag har öronproppar och man ska väl vara glad att det finns kök överhuvudtaget, antar jag.. Detta är också en del av backpackerlivet! Och det handlar ju bara om en vecka! Om vi inte kan sova kan vi ju bara gå rakt över gatan och dansa oss till sömns... Om det blir hemskt så blir det i alla fall en bra historia ;) Märker ni hur jag försöker peppa mig själv? Jag tror det funkar lite faktiskt.. :)