Födelsedag #1

Det ha varit en intensiv helg. I fredags kom Regans äldre bror Aaron hem från Victoria över helgen för att fira lillasyster Rebeccas artonårsdag på lördagen. Stor fest var planerad. I alla fall, vi åkte jag och hela familjen Moyne och kollade på när Bec spelade netball på kvällen, sen åt vi gourmetpizza och efter detta fortsatte jag, Regan och Aaron ut på stan för "a couple of frothies". Ganska bra kväll! :)

Bec spelar för laget Tango (rosa) på ganska hög nivå och tränar mycket för detta. De förlorade dock denna match.

Netball är lite som basket fast inte riktigt. Försökte ladda upp en film av hur det ser ut, men det fungerade inte. En tjejsport även om killar spelar det också. Det typiska här är att killar spelar footy (afl här, rugby på östkusten) på vintern och cricket på sommaren och tjejerna spelar netball.

På lördagen var det förberedesler för kvällen som gällde; städning, shopping, och matlagning, mm. Klockan halv åtta började kalaset. Familjemedlemmar, unga som gamla, grannar, Becs vänner, Aarons vänner, Regans vänner, med flera var inbjudna och det var en kul mix. Det var en riktigt lyckad kväll med många olika historien och öden att tala om efteråt. Kom i säng vid klockan fem.. Snacka om att jag ar trött nästa dag.. Och snacka om att Regan var bakfull, haha, stackarn, han var ju helt död. Och han var inte ensam och inte heller värst. Men Aaron fick som vanligt med alla ut för "a few sneaky ones" i grannbyn Inglewood, som slutade i ännu en snurrig kväll för vissa. Jag var dock mest trött, otålig och slutligen arg, så inte en så bra kväll för mig.

Regan hade en bacon-orgie när vi kom hem i söndags. Toastern fick fungera som stekpanna.

Idag har jag jobbat. Nästa gång jag jobbar är på fredag, ett kort skift. Det är skit, jag får alldeles för lite timmar. Men jag orkar heller inte söka nåt nytt jobb nu, med så lite tid kvar som det ju faktiskt är. Och jag kanske inte jobbar hela tiden tills planet lyfter ändå, så det blir ju ännu koretare tid. Dessutom skulle jag förmodligen inte få nåt jobb med så lite tid kvar heller. Jag klarar ju mig ekonomiskt - jag har låg hyra, jag spenderar inte jättemycket och jag har en ganska stor buffert att falla tillbaka på som jag jobbat och sparat ihop - men jag har ju inget att göra och jag känner mig ganska värdelös när jag bara vandrar runt och inte gör nåt med mitt liv! Det är en anledning till att jag är så motiverad till att plugga - jag vill göra nåt vettigt med min tid!
     Stället där jag jobbar är inte särskilt "busy" längre heller (kanske på grund av att en skinande ny galleria öppnat tvärs över gatan) så skiften är dessutom kortare vilket inte heller hjälper. Dessutom är det ingen volleyboll på tisdagar längre för det har tagit bort näten för vintern. Trök. Vad ska jag sysselsätta mig med nu?? Torsdagar håller på fortfarande tack och lov.

Allt detta gör att jag längtar hem mer än någonsin, men samtidigt är jag mer kär än någonsin! Jag gillar folket här och det liv jag lever de flesta helger, men inte MITT liv och allt det. Jag önskar jag kunde kombinera två världar. Vilken jävla situation. Och tiden bara rinner iväg. Vilket jag på ett sätt uppskattar, men ändå inte. Kommer på mig själv med att kolla hur lång tid jag har kvar och typ räkna ner, men sen blir jag ju jättestressad när jag kommer på att jag ju måste lämna allt det BRA också. Hur ska detta gå? Ja, det kommer sluta med att jag kommer landa i Göteborg nån gång i början av augusti som det ser ut nu, men det är inte så enkelt att det bara är så, är det? Svar: nej.