Kalyx Agriculture

Så, det har hänt mycket de senaste veckorna. Mycket bra saker! Nu ska jag försöka beskriva allt med en någorlunda mängd ord (det känns f.ö. att det var längesen jag skrev på min egen, svenska, dator, då jag automatiskt skriver o istället för ö och a istället för å och ä... Måste tänka två ggr..):

Vi åkte lämnade alltså Perth för att åka till Merredin onsdagen den 9 november. Vi var ett team på tolv som åkte i konvoj med tre små skördetröskor på trailrar efter ”utes” (=”utility car” = pick up-bil, ordet används hela tiden här), en lastbil med en liten traktor på släp (eller om den kom senare?) och så vår kära Hertz-van, ”the bongo”! Vi åkte dirket till första siten (fältet) för att börja arbeta och lära oss allt. Då fick vi lära oss att arbetet går till såhär (och nu är jag rutinerad):

Först kanske jag ska försöka att förklara vad Kalyx gör, så gott jag kan. Kalyx är ett företag som andra företag, institutioner eller liknande kan anlita för att odla typ prover av olika sädsorter som sedan skördas och packas och skickas tillbaka till vem som nu anlitade dem för att ta prover. Eller nåt. Jag är inte säker, det varierar kanske lite, men i grunden är det nog det det går ut på. Det är ett väldigt trevligt företag med otroligt sköna människor med en ganska laid-back approach, men ända väldigt välskött. Det är precis som ett företag ska vara och en drömarbetsplats!

I alla fall, vårt arbete: Man är tre personer i ett team, en som kör skördetröskan/”the header”/”the harvester” (kärt barn har många namn..) och två som står på trailern (Team Sweden, oh yeah!). Tröskan skördar sedan vete/korn/raps på ett speciellt fält som kallas ”trial” som består av ett rutnät av rader och kolumner, ”rows” resp. ”ranges”. ”The ranges” är antingen 12 eller 6 stycken och ”the rows” alltifrån t.ex. 7, som var den minsta trialen vi gjorde, till 80, som var den längsta vi gjorde, eller mer, säkert. Tröskan skördar i alla fall säden och varje ”plot”, som en ruta kallas, hamnar i en hink. Hinkarna lastas sedan av på ett rullband (inget elektroniskt) på trailern där varje hink sedan vägs i tur och ordning på en våg som är väldigt känslig för rörelse, man scannar en påse som motsvarar samma plot och när sedan den rörelsekänsliga vågen har stabiliserat sig, vilket kan gå direkt eller ta en stund (”Unstable”.. Det har man svurit över..) trycker man på "enter" på datorn där alla uppgifter från den scannade påsen finns och vikten fångas och sparas! Sedan tar man påsen och sätter den under en tratt och häller i säden i påsen. Nu kommer nästa person och viker påsen och lägger den i en ”bin”, en stor plastback/låda, i ordning. Sen gör man detta plot för plot, rad för rad under kanske 12 timmar under en dag. Lunchen var oftast ca 6-8 timmar efter frukost.. En hel normal arbetsdag med andra ord! Ganska sjukt, men det funkade! På bra dagar så sjöng jag och Cattis, som var i team tillsammans med vår ”headerdriver” Pat, som också sjöng på sitt håll (haha!), på trailern. Vi gick igenom allt från svenska klassiker och till nittiotal, julsånger och allt därimellan typ.. :)

Datorn, scannern, vågen, 12-ranges hinkar och "tratten" på ett hörn!

Rullbandet och tröska bredvid trailern

Trailer + ute + tröska = hela kitet!

I alla fall, I Merredin stannade vi två nätter. Vi både på Hotel/Motel Oasis Merredin. Vi åt ute och sov i eget rum med stor säng.
     Den 11 november drog vi iväg till Esperance på sydkusten, en färd på ca 9 h. Vi åkte kl 6 och åkte direkt till vår första ”trialsite” för att ordna inför nästa dag och skörda lite grann. Sen såg dagarna ungefär likadana ut enda fram till fredagen. Vi åkte runt kl 6-7 på morgonen, jobbade i ca 12 timmar, åkte hem (det tog oftast typ en timme att åka till/från trialsiten också, men jag räknar in det i 12 h för vi fick betalt för de timmarna också... katching!:)), duschade (man blir otroligt smutsig, sen smörjer med ut det med solkräm under dagen också, så att det ser ännu värre ut och fastnar ännu mer!) och sen åt vi middag som vår egna kock Alex lagat. Sen var det till att gå och lägga sig för att gå upp tidigt ännu en morgon.
     Vi bodde på ett ställe som kallades ”Yot Spot” där företaget hade hyrt två typ lägenheter, ”units”, där vi bodde. Killarna i en och tjejerna i en, i teorin, men i verkligheten bodde en tjej i killarnas med sin pojkvän, och två killar i tjejernas för att de inte fick plats i den andra.. Jag bodde tillsammas med Cattis, kocken Alex och en annan tjej som heter Jess i ett rum med åtta (!) sängar. Det fanns kök, toaletter, duschar, en tv och ett stort matbord. Detta var vårt hem under vår tid i Esperance. Det var ett ganska bra hem. :)

En del av "the girls' unit" på Yot Spot. Alex i köket.

På fredagen i alla fall så skördade vi en trial med raps på förmiddagen, vilket var otroligt soft, sen var det meningen att vi skulle skörda vete eller nåt på ett annat ställe på eftermiddagen, men det var för blött, så vi kunde inte göra någonting, så vi åkte hem! Jag tog en springtur utmed stranden, och såg sjölejon på vägen (!!), sen tog jag och Cattis ett dopp i havet (alla sa att det skulle vara svinkallt, men det var ju inte värre en en lite sval dag hemma... mesar :P) och sen dusch och middag. Lördagen skulle vi vara lediga, så senare på kvällen gick vi ut till Esperances enda (?) bar/nattklubb (”The Snake Pit”, legendarisk i Kalyx-kretsar..) och bondade rätt rejält. Dagen efter var lite seg för alla, men vi var sex tappra som gav oss ut på en liten tur till nationalparken ”Cape Le Grand”, ca 6 mil från Esperance. Det var otroligt vackert med ett vidsträckt platt landskap där plötsligt höga berg reste sig. Vi åkte till en av de många stränderna som finns där, ”Lucky Bay”, och det var den absolut vackraste strand jag någonsin sett. Sanden var kritvit (och den gnisslade!), vattnet var otroligt klart och väldigt turkosblått och omgivningarna var också väldigt vackra. Det blåste lite kallt, men vi hittade en plats med lä och tog oss ett bad och sen la vi oss på en varm klippa och stekte ett tag. Otroligt skönt! Sen såg vi en känguru med en unge i sin ficka! Jag såg dock aldrig ungen, bara på bild efteråt..
     Vi stannade till vid ”Hellfire Bay” (tror jag det heter) också, en annan vacker strand, sen åkte vi hem. Tog slut på mitt första minneskort. Tog en springtur när vi kom hem. Åt pasta bolognese. Såg på film. Gick och la mig.

Lucky Bay!

Cattis!

Hellfire Bay!

Sjölejon!

På söndagen jobbade vi igen, liksom på måndagen och på tisdagen. På onsdagen var det dags att lämna Esperance för att åka till Hyden, en liten håla som ligger ungefär mittimellan Perth och Esperance, men närmare Perth, tror jag. Vi jobbade och sen åkte vi till ”Wave Rock hotel” där vi bodde under en natt. Hyden ligger nämligen nära den väldigt stora turistattraktionen ”Wave Rock” som är en stor klippa formad som en våg (förvånande va?), men vi var aldrig och såg den, det hade vi inte tid med. Men alla sa att vi inte missa nåt i alla fall, det var liksom bara en klippa..      På kvällen åt vi på hotellrestaurangen och där gick det till så att man köpte en rå köttbit, sen fick man grilla den själv och sen välja på tillbehör och sallad från en buffé. Gott!
     På torsdagen skulle vi ha jobbat, men pga vindar och hög temperatur så var blev det ett ”harvest ban”, pga brandrisken, from kl 10 på fm så vi kunde inte göra något. Så vi åkte till nästa ställe för att ställa av alla grejer för att kunna jobba där dagen efter och sen splittrades vårt lilla team! Tre åkte tillbaka till Perth, för att komma tillbaka och jobba nästa dag. Två åkte tillbaka till Perth för att stanna där och jobba på kontoret eller nåt. Två åkte tillbaka för att inte jobba mer alls. Och tre av oss åkte tillsammans med den fjärde, som var chefen för harvestteamet, till hans hus för att bo där under natten. En femte kom senare också. Han bor på landet, så det var närmare till platsen vi skulle jobba. Så där spenderade vi eftermiddagen och natten. Vi spelade monopol, såg på film, lekte leken ”Fluffy Bunny” (innehåller marshmallows...) var ute och gick och hälsade på hans väldigt keliga hund, Dotti! Schysst chef!
     Dagen efter var också en väldigt het dag, men det blåste inte så vi kunde jobba på morgonen. Vid lunchtid tilltog vindarna och plötsligt får vi veta att ett totalt ”movement ban” har blivit utfärdat fr.o.m. kl 12, vilket innebär att man inte får färdas med några fordon inne i paddockarna överhuvudtaget. Detta innebar ju såklart att vi inte kunde jobba, så vi fick snällt vänta på att förbudet skulle tas bort. Vi satt i vanen och vänta ett tag, sen åkte vi in till Corrigin, den närmsta ”staden”, och satt på hotellet där (vi spelade kort, vissa spelade på hundar och hästar, vi köpte glass, vi satt och stirrade..) och väntade till ca kl 15. Då åkte vi långsamt tillbaka till paddocken. Förbudet hade fortfarande inte tagits bort, så efter att ha väntat ytterligare en stund så bestämdes det att vi skulle åka tillbaka till Perth, allihop. Precis när vi börjat åka så fick vi med egna ögon se varför det blivit utfärdat ett ”movement ban”. Det hade rullat in mörka moln på himlen och några kilometer bort åskade det och blixtar slog ner. En av dessa blixtar orskade en brand på ett fält! Vi såg röken och t.o.m. lågorna! Så hemskt, så fascinarande och så exotiskt, på samma gång!    
     Vi kom tillbaka till Perth nån gång runt kl 20. Jag, Cattis och Alex hade fått erbjudande om att sova hos storchefen Peter Burgess och vi tog det! Han beställde thaimat, två andra arbetskamrater kom förbi en stund och sen hängde jag med Alex ut på kvällen. Kom hem sent, vaknade hyfsat tidigt nästa morgon och så gav jag och Cattis oss ut på stan. Vi kollade upp lite hostel, då vi  var tvugna att flytta  på  måndagen, alltså idag, och gick i affärer. På fredagen förresten när vi bara pratade lite allmänt, så nämde vi att vi inte hade nåt att göra i Perth riktigt nästa vecka och då säger Peter att han förmodligen kunde sysselsätta oss nästa vecka i ”the shed”, vid kontoret. GRYMT! Idag har vi dock varit ute i fält igen och typ gjort klart det vi inte kunde göra på fredagen och lärt upp det nya teamet. Jag är så lycklig för att vi har nåt att göra och att vi får ÄNNU mer pengar! :D Schysst chef! :)
     Igår sov vi (eller jag) halva dagen, sen fixade vi hostel (det blev ”Aberdeen Lodge” igen, i brist på ork) och sen hängde vi med en kille som heter Johannes som vi träffade på ”Governor Robinson's” för ett antal veckor sedan. Kul!
     Både iförrgår, igår och idag har jag ätit på McDonalds, och så lyckades jag klämma in ett Subway-besök mitt i alltihop i söndags också.. Inget jag är stolt över, men mataffären var stängd och idag var det inte vi som valde, stannade i Northam på vägen hem från jobbet! Men jag kan i alla fall typ räkna ihop hur många kalorier jag har käkat, om jag skulle vilja det, då det står utskrivet på menyerna... :P

Idag är det för övrigt Foo Fighters-konsert här i Perth. VARFÖR ÄR INTE JAG DÄR?!.. kan man ju då fråga sig? Jo, vi har haft tillfälle att köpa biljetter, men typ bara en åt gången och så har vi jobbat ju och allt. Men det kändes lite (ganska mycket) orättvist när vi gick förbi där förut.. Vi hörde i alla fall lite av förbandet Tenacious D (introt till "The greatest song in the world"..!) och när jag gick hit till McDonalds (där jag befinner mig, igen. Äter dock inget, den här gången..) så hörde jag "Arlandria" på håll. Jag vill gå på konsert!!!

Jaja.. Jag kan förrsten räkna upp namnen på de platser/fält vi jobbat på, för att några av dem är så udda: Coomalbidgup, Munglinup, Scaddan, Bullaring, Grass Patch + kanske något mer..

     Sen kan jag göra ännu en liten lista, på ord som ofta används av australiensare och speciellt de som jobbar jör Kalyx: "cheers", "cool", "no worries!", "k:s" (alltså flera k, betyder kilometer), "awesome!", "mate", "mossies" (myggor), "heaps", "sunnies" (solglasögon), "yeah, yep", "righteo" och sist men inte minst ”that's so funny!”!
Trodde förresten att jag slarvat bort min kamera igår, men efter tips från Alex hittade jag den i en av utesen i Corrigin idag! Puh! Så där har den legat hela helgen! Dum, Amanda, dum!

Imorgon ska vi inte jobba, så vi ska nog gå i affärer och om vädret är bra kanske vi åker till stranden. Om mindre en en vecka åker vi till Adelaide. Och igår varr det första advent. Sjukt. Har ni tänt några ljus? Tänd ett åt mig också :)

Vet inte om det blev en rimlig mängd ord förresten. Kanske inte.

Vi hörs!

PS: Ville lägga upp lite fler bilder från Esperance, men bilduppläggarfunktionen ville inte samarbeta, så det får bli nån annan gång, kanske :) :DS